Ombyggnad del 4

Juni 2006
Nu har polackerna stänkputsat muren och jag har fyllt igen kring den. Bron, som vi gått på i ett halvår är borta och man börjar ana hur det en dag kommer att se ut.

Nyansen på färgen blev väl inte riktigt vad jag hade tänkt men det är ju som bekant inte allt man bestämmer om…. Nåja, det blir nog fint med en svart avtäckning ovanpå.

Jag vet faktiskt inte hur mycket betong jag har kört hem men åtskilliga säckar har det blivit.

Som tur är upptäckte jag att Byggmax tog nästan halva priset per säck jämfört men min närmaste byggmarknad. Köper man runt 100 säckar blir det en del pengar i skillnad.

Ja det var här jag började för ungefär ett och ett halvt år sedan en vinterdag då jag började gräva för filterlådan. Sedan kom långfärdsskridskosäsongen med axelskadan som följd.

Den riktiga starten kom inte igång förrän den 27 oktober 2005.

Gropen är grävd och botten gjuten. Inloppen syns i ovankant och avloppet nertill.

Det är viktigt att botten kommer på rätt höjd eftersom vattenytan i filtret kommer att bli densamma som i dammen. Kommer filtret för djupt kommer det att rinna över eller så får jag sänka ytan i dammen så mycket att det stämmer i filtret. Hoppas nu att jag mätt rätt.

Nu är botten på filtergropen gjuten och de första varven med Lecablock lagda.

De gula rören i högerkanten har jag lagt in för att dra ut ström och returvattnet till dammen. De är väl runt 110 mm . i diameter och det var inga som helst problem att dra igenom en slangen efteråt. Känns bra att kunna dra ut och byta om något skulle hända. På något sätt känns det som om det här med att gräva är ett passerat kapitel, i alla fall när det gäller den här dammen…

Min fru har alltid drömt om en egen ö i skärgården. " - Ett rött hus på en klippa så att det inte blir någon trädgårdsskötsel"
Men jag vet nog hur det blir och vem det är som får jobba….
Därför tänkte jag att hon kunde få en ö i dammen. Jag kan ju bygga ett litet hus att ställa dit.

När det är dags att måla om är det bara att ta in hela huset i garaget . Och tänk vad vi kommer att tjäna in på fastighetsskatten!

För att stenen ska sitta ordentligt fast borrade jag in tre expanderbultar i undersidan.Formen till pelaren fick jag anpassa i överkanten så att stenen slöt tätt intill. Det blev en massa lyft upp och ner för att få det perfekt. Jag vet inte vad stenen väger men det är precis så att jag orkade lyfta den. Efter den arbetsdagen var jag ganska mör i armarna. Men nu sitter stenen som berg.

Min hemsida har rönt ett visst intresse från likasinnade. Roland Olsson på Svenska Koiklubben ringde i våras och ville komma på besök med klubben för att titta på projektet. Jag försökte värja mig med att arbetet inte på långa vägar var färdigt men fick då höra att det var just det som var det intressanta. Den 17 juni kom därför ett 10-tal medlemmar i Koiklubben på besök. Jag fick förklara hur jag hade gjort och hur jag hade tänkt samtidigt som jag fick många goda råd från några som hade erfarenhet av liknande projekt.

En underbar dag, kaffe och bulle på altanen och en massa "koi-snack" gjorde denna dag till en riktig höjdare för mig. Tack för det Koiklubben!

Lasse Nordström på Huddinge Koi som har varit mitt stora stöd i detta projekt har hela tiden "tjatat" om hur viktigt det är att få underlaget för glasfibern så slät som möjligt. Gå ut och känn på gråberget så får ni se att det inte är så slätt som man kanske tror. Det är fullt med knottror, små och stora sprickor och knölar. Så det är där som all betong tagit vägen.
Först slammade jag botten med en mycket lös blandning och sedan var det bara till att "moddelera" så gott det gick. En hink vatten och en liten borste är perfekt för att släta till den blöta betongen.

På vissa ställen var det djupa sprickor / klyftor på lodräta väggar och då fick jag bygga enkla formar. Det här med att bygga form var ett arbete som jag innan detta projekt bävade inför men nu börjar jag bli riktigt proffsig på det. Inte för att det ser så snyggt ut med alla kors och tvärs men det är ju resultatet som är räknas. Masonit formar sig lätt mot väggen och sedan är det bara att skruva fast stöttor så att skivan håller sig på plats under gjutningen. Det blir ju inga större påfrestningar på den här ledden. Jag vill bara säga en sak: Tacka vet jag skruvdragare.

Juli 2006

Före beadfiltret kommer jag att använda denna tank som ett slags vortex. Den skulle egentligen ha varit rund och med konisk botten för bästa effekt men jag hoppas att även denna konstruktion kommer att duga.

Jag sågade upp tre hål i den för att komma åt. Dessutom gjorde jag två slitsar som jag kunde stoppa ner mellanväggar i. Jag fick tag i en skiva kanalplast som man brukar ha i uterumstak som jag kapade till efter en mall jag fått låna.
Sedan har jag sågat upp runda hål i botten och i sidorna för in- och avlopp.

Med knivventiler kan jag styra vilket fack jag vill tömma direkt till avloppet.
I det första facket kommer de två 110-rören in som kommer från bottenavloppet och skimmern. I det mellersta facket kommer jag kunna hänga ner borstar eller bara ha öppet för att smutsen skall sjunka till botten.
Det renade vattnet går sedan in via en långsmal öppning högt uppe i den andra mellanväggen. Insuget till pumpen finns inne i japanmattan som jag sydde ihop till en långsmal hink.
Troligen kommer det att samlas en massa smuts även längst ner i detta fack.

Som tur är kommer filterlådan att placeras rakt över serviceledningen till huset så det är bara att ansluta avloppet dit.

Grabben har växt till sig sedan jag grävde den första dammen 2003 . Se bilden när vi släpar bort en stor sten på en släde.

Filterlådan är inte så jättetung men den är "bänglig" att få på plats utan hjälp. Denna gång skulle den dessutom passas in ovanpå inloppsrören som limmades fast i muffar i botten av tanken. Hoppas att det blir tätt. Det kommer nämligen inte att bli lätt att göra om det när trädäcket som jag planerar bygga ligger ovanpå.

Har ni sett den där skärmsläckaren på datorn där det byggs upp "pipelines" kors och tvärs över hela skärmen? Ungefär så är det att jobba med "GF-rör" , lite som att bygga Lego.

Återigen är jag tacksam för att Lasse Nordström på Huddinge Koi både finns nära mig och för att han håller alla dessa saker i lager. Jag plockade åt mig vad jag trodde skulle gå åt vilket visade sig vara ungefär en tredjedel av det verkliga behovet. Ni anar inte hur många "hel- och halvböjar" det går åt till att koppla ihop filter, värmare, UV-ljus, pump mm. mm.

Men det är kul, jag lovar. En tips bara; sätt ihop grejerna utan lim först, märk gärna med en tuschpenna hur de skall vara vridna och hur de skall sitta. Limmet hugger nämligen direkt och sedan är det bara att gilla läget.

Ungefär som på julafton men utan gran. Några timmar på Huddinge Koi, och det här blev resultatet! Ett sk. beadfilter, värmare, pump, UV, japanmatta, slang mm.

Nu gäller det bara att koppla ihop allt på ett bra sätt. Tänkte, som tidigare skrivits, ha filter och resten i garaget. Hade från början tänkt att satsa på ett filter av märket Polygeyser men det blev lite för dyrt så det fick bli ett konventionellt beadfilter istället. Bead betyder glaspärlor men det ser snarare ut som en massa risgryn i plast. Tanken är att det skall fästa en massa "nyttiga" bakterier eller vad de nu kallas som käkar upp smutsen i vattnet. Biologisk rening med andra ord.

Det börjar bli dags för glasfibersättning. Någonstans läste jag att det absolut inte fick komma regn på polyestern innan den härdat så det var bara att köpa en stor och billig presenning och spänna upp. Som tur är finns det en massa fästpunkter för det är 60 m2 så det blir ett ordentligt vindfång. En annan fördel med presenningen är att den skuggar denna heta sommar.

Slutligen slipper jag en del av alla kringflygande löv och frön.
Nackdelen är väl att utsikten från köket blir minst sagt begränsad.

Nu är botten så slät som jag lyckas och orkar göra den (även om Lasse Nordström muttrar). Kul förresten att jämföra denna bild med de bilder som ligger under rubriken Ombyggnad - Del 1 . Det blev väl ungefär som jag tänkte mig tycker jag.

Jag började med att grunda med två lager polyester. Den är giftig och luktar starkt så det är bara att använda skyddsmask. Blandningen är cirka 1-1,5 % men i den här värmen går det mycket fort för polyestern att härda. Även om jag bara blandade en liter i taget var det flera gånger som det helt plötsligt blev som gelé i burken och det bara var att kasta.

Plasten ythärdar mycket fort så det var bara att börja om i andra änden när det första lagret var klart. Nu börjar man ana hur bra och stark beläggningen kommer att bli, även om glasfibern ännu inte kommit på plats.

Sätta glasfiber

Överallt där man läser om att plasta en damm med glasfiber så står det att detta är ett arbete som lämpligen bör överlåtas på fackmän. Ju närmare jag kom detta moment desto mer nervös blev jag för jag hade ju tänkt att göra det själv.
Nåväl, hade jag klarat av att spika form och gjuta så skall jag väl klara av detta också. Någon vänlig själ från Koiklubben som var på besök i början av sommaren menade att det inte alls var så svårt vilket lugnade mig mycket.
Att hänga tapeter på en slät vägg är väl en sak, men hur gör man i alla vinklar, vrår och med kullar och gropar?

Jag började med att rolla på två lager polyester för att få en bra grund. Redan nu inser man hur starkt detta material är. Det är bara att känna på de skvättar jag häller ut när blandningen håller på att härda. Efter en timma är de glashårda.
Sedan var det bara att börja.
Glasfibermattan kom på en 30-kilos rulle med 90 centimeters bredd. Jag byggde en enkel ställning, som en toapappershållare, för att det skulle vara lätt att rulla av de bitar jag behövde.
Det finns olika kvaliteter, vikt/ m 2 , på glasfibermatta. Desto tyngre, desto stelare, vilket betyder att den är mycket svårare att jobba med på ojämnt underlag. Därför fick det bli en mycket gles matta, 300 gram/m 2 .

Efter en stunds arbete märkte jag att det bästa var att först rolla polyester på underlaget, lägga på mattan, och sedan mer polyester så att den blir riktigt genomfuktad. Låter man den sedan vara någon minut medan man börjar med en annan lapp/våd så har den första nästan löst upp sig och blir hur smidig som helst.
I början höll jag på med riktigt små lappar, som A4-papper kanske eller långa remsor, som jag ibland klippte sprund i men ju mer jag fick in snitsen desto större bitar blev det.
Mattan är riktigt följsam och smiter in i minsta grop men försök inte flytta den när den är genomfuktad. Den blir som sladdrig gasbinda och fullkomligt omöjlig att få på plats igen. Det är bara att ta en ny bit.
Jag plastade allt, dvs. även bottnen av urberg, för att slippa få några skarvar under vattnet.
Nu går mattan upp över vattenytan hela vägen. Jag lade på två lager glasfiber och sedan ytterligare ett lager ren polyester för att vara helt säker på att det inte blev några glipor eller porer.

Slipning av botten

Det blev en massa vassa strån och knottror hur noggrann jag än försökte vara. Dessutom släpade jag med mig grus från omgivningen varje gång jag klev i och ur dammen. Dessa sticker upp och måste slipas ner vilket var snabbt och lätt gjort men Gud vad det kliade på armarna efteråt. Första gången gjorde jag det nämligen med bar överkropp vilket starkt avrådes ifrån. I bakgrunden syns den hållare jag gjorde för glasfiberrullen.

Första lagret Gelcoat läggs på

Egentligen är väl detta moment lite överkurs, dammen är nog tät ändå, men en extrastark yta kan väl aldrig skada. Dessutom är inte polyester och glasfiber så särskilt snyggt i färgen. Vilken nyans skall man då välja? Enligt engelska tidningar finns det bara två alternativ, racinggreen, eller svart. Kontigt egentligen eftersom koi alltid visas mot en klarblå bakgrund? Men den nyansen vill jag i alla fall inte ha i dammen så det får bli svart.

Gelcoat är dyrt, nästan dubbelt mot polyester men vilken yta man får! För extra glans blandar man i några procent vax. Gelcoaten är tjock och täcker väldigt bra och är otroligt starkt. Det är riktigt kul att vid regn se vattendropparna samlas ihop till små rännilar på väg mot avloppet i botten.

Klart!!

Ja det kanske var att ta i men nu när det andra lagret gelcoat är pålagt känns det som en milstolpe är passerad. Nu är allt grävande, formspikande, gjutande, murande, putsande, glasfibrande, slipande och målande över! Nu återstår någon veckas härdande, avsköljning och sedan är det dags för påfyllning.

Ja, och sedan var det ju lite montagejobb i garaget för att få ihop filter, värmare, pump och UV-ljus förstås.